Sedan jag började på Gourmet för sex och ett halvt år sedan har jag läst krogrecensioner med ett granskande öga. Jag har irriterat mig på dåligt skrivna sådana, recensenter som knappt vet vad de har ätit samt mesiga recensenter som utan urskiljning tycker att allt är fantastiskt. Men jag har förstås också tagit del recensioner som är utomordentligt skrivna.
I ett tidigare inlägg har jag försökt förklara hur jag tänker med betyget, och jag vill ytterligare förtydliga detta. Jag har därför rannsakade mig själv och gjort en slags referenslista över måltider jag ätit de senaste åren. Listan över matbetyg, maj 2017, ser ut som följer – restauranger i urval:
10 poäng
Schloss Schauenstein, Oaxen Krog, Narisawa, Osteria Francescana, Saison, Noma, Hedone
9,5 poäng
Daniel Berlin, Den
9 poäng
Gastrologik, Etxerbarri, Maaemo, Kagari Ramen, Disfrutar, Tickets, Sant Pau, L’Auberge du Pont de Collonge, Alinea (The Salon)
8,5
Aloë, Esperanto, Ekstedt, Mühltalhof
8 poäng
Hoze, Studio Frantzén (uppdaterad), Lilla Ego, Esperanto Sommarsalong, The Test Kitchen
7,5 poäng
Punk Royale, Hantverket, Agrikultur, Matbaren, Oaxen Slip
7 poäng
Agnes, Tegelbacken, Råkultur, Speceriet, Totemo Ramen, Rutabaga, Dos Palillos
6 poäng
Aloë Descendit
5 poäng
Ilse
Maxpoäng för mat är 10 vilket innebär att 5 och uppåt är godkänt. 10 är det bästa jag ätit och 7 och uppåt är mycket gott.
Vinbetyg: När det kommer till vin bedöms vinlista men framför allt vinparning. Ett par som får full pott är PM & Vänner och Saison.
Prisvärdhet: Bedömning efter menypriser, där ”benchmark” för en 5:a är Punk Royale. Full poäng får också The Test Kitchen och La Colombe i Sydafrika (tack vare Sydafrikas låga valuta). Här hamnar också Kagari Ramen och Den i Tokyo.
Betygsättningen är förstås subjektiv och kan justeras vid återbesök. Men framför allt: Läs texten, den beskriver upplevelsen – vilken är minst lika viktig som betyget.
