Den ena matmarknaden är inte den andra lik. På någon måste du ständigt pruta, på en annan blir du lätt lurad och på en tredje vet du inte om produkterna är färska eller inte. Min uppfattning om Flacq market är ingendera. Jag har tur. Får sällskap till marknaden av David Moore på Pied a Terre i London och hans fru Valerie.
Klockan är 9.00 på morgonen och taxin tar ca 10 minuter till matmarknaden. Vid ena ingången står en man och hackar fram saften ur en kokosnöt med en machete. Vi slingrar oss in till Food Courten intill. I ståndet med Dhal Puri steks brödet à la minute. David visar vägen. Den indiska kvinnan sveper det nylagade brödet kring en kryddstark röra. Vi äter snabbt upp och ger oss sedan in i den livliga matmarknaden intill. Flacq Market har enbart öppet på onsdagar och söndagar. Därför är det full kommers, och kunderna består främst av öns lokalbefolkning. Det surrar av röster, försäljarna ropar och varorna plockar man ofta ihop själv i en skål. Många av produkterna är för mig okända. Alla pratar franska, några engelska och ofta går det att fråga sig till vad som ligger på bordet. Skyltarna är tydliga – en frukt 10 rupee (ca 3 kr), fem små limefrukter (10 rupee), och sju ägg (25 rupee). Ekologiska grönsaker finns ännu inte här i någon större skala, även om det börjat att röra på sig lite på den fronten.
Det börjar plötsligt smattra på taket. Regnet öser ner och vi är tacksamma för att vi inte befinner oss under öppen himmel. Den friska, fräsch luften från regnet förhöjer de ljuvliga dofterna av färska grönsaker och örter.
Jag stannar för att köpa kryddor och vaniljstång. Mannen framför mig verkar ärlig. Vaniljen kommer från en ,,av hans vänner, och han beskriver noggrant hur den hanteras. Jag väljer att lita på honom. Prutar inte – allt på marknaden är prisvärt, och jag kan acceptera att bli lurad på ett par kronor – eller inte. Väldigt få ger efter för turisters prutande. Och absolut inte den här mannen. Kunden intill gör ett försök men försäljaren viftar mot skylten med priser ”No, this is the price”, säger han allvarligt. Du får ett ärligt pris från början, och det är det som gäller. Undantaget stora kvantiteter, och i kläd- och souveniravdelningen kan du få ner priset ett par kronor men inte mer. När jag väl börjat att handla kan jag inte riktigt sluta. Jag fortsätter och köper en söt liten mango, en avokado, en ”sweet apple”, en mini-ananas och två t-shirt.
Slutligen beslutar vi oss för att köra take away-lunch till hotellet. I Food Courten såg vi en kvinna med en jättegryta biriani, hennes matstånd hade en strid ström av gäster och de måste ju tyda på att den är bra. Vi får var sin riklig portion väldoftande ris och kyckling för 100 rupee (30 SEK)/st.
Visst är det fantastiskt att bli bortskämd på ett lyxhotell, men det är också viktigt att uppleva delar av det dagliga livet på Maldiverna. Och på Flacq Market förenas vi alla i jakten på färska, goda och lokala råvaror!
Samtliga deltagare i Festival Culinaire Bernard Loiseau har fått handla ingredienser till sina tävlingsrätter på Flacq Market.
Dela post:
